Etikettarkiv: urban

Odling i industrilokaler – knäppt eller klokt?

Jag har ju skrivit om odling i staden förut, men det är ett område som intresserar och fascinerar. Häromdagen var jag i Landskrona och träffade projektledaren för Den odlande matbazaren, Håkan Knutsson. Landskrona var tidigare en stor industristad men i takt med samhällsutvecklingen har allt fler industrilokaler tömts. Det visade Håkan genom en liten biltur i industriområdet, många stora och tomma lokaler. Det kan man ju gnälla över, eller så kan man se möjligheter!

Det gjorde Håkan och hans kollega och de försöker nu hitta möjligheter att odla storskaligt inomhus i en gammal industrilokal. Inte nog med att odlingen skulle ske inomhus, den skulle också vara en del i ett kretslopp, cirkulär ekonomi. Fiskodling i bassänger och de rester det för med sig kan vara näring till växtodlingar. Fisken kan få goda maltrester från ett bryggeri i samma byggnad. Värmen som fiskodlingen behöver (ja även växtodlingen, tänk vilka värmekrävande exotiska växter som skulle kunna odlas) kan komma från överskottsvärme från en aktiv industri i närheten.

Håkan Knutsson kallar detta ”urban symbios”. Industriell närodling kan vara ett annat uttryck. Jag ser stora möjligheter med detta, inte minst eftersom de dessutom hänger på tanken att det också ska vara en matmarknad dit folk kan komma och handla sina grönsaker och sin fisk. Som alltid kräver sådana här idéer finansiering som inte alltid är så lätt att hitta. Jag hoppas verkligen de lyckas med detta spännande projekt! En bieffekt är att det skapas nya jobb, inte minst där människor med bakgrund i andra länder kan odla och sälja kryddor och grönsaker de annars importerar från länder långt borta.

Nödvändighet är uppfinningarnas moder

Vad ska hända för att det urbana och rurala ska närma sig varann? Kanske har det redan börjat hända, i form av flera av de tecken vi skrivit om på bloggen här hittills. Kanske krävs det ett stort tryck utifrån, nödvändighet är oftast uppfinningarnas moder. Troed Troedson på Paradigmmäklarna skriver ett intressant blogginlägg om att nödvändighet krävs för att det ska bli innovation. Han spekulerar i om de omfattande flyktingströmmarna kan innebära ett tryck på samhället som gör att vi tvingas bli mer innovativa och se nya möjligheter. Kanske är flyktingströmmarna lönsamma därför att samhällsstrukturerna måste ändras och därmed ge oss ett övertag som vi haft vid flera andra skiften i historien, t ex urbaniseringen. Troed skriver angående urbaniseringen som ju fick fart efter andra världskriget:

”Vi betalade Sveriges modernisering med fula Domuskåkar, stängda postkontor och sjunkande villapriser där bussen slutat gå. Ett fyndpris, nästan oanständigt billigt, jämfört med de sönderbombade städer, förstörda familjer och taggtrådsvaktade decennier som resten av Europa drabbades av. I båda fallen nödvändigheter som blev uppfinningarnas moder men i vårt fall ”bara” nödvändigt, inte nöd.”

Är det kanske så att flyktingströmmen till Sverige kan ge ett paradigmskifte som gör att det rurbana blir norm, att det urbana inte längre är det allena saliggörande? Det är lättare att hitta bostäder i små kommuner, kommunerna gläds åt en ökande befolkning och möjligheter att kunna behålla skolor som är nedläggningshotade på grund av för få barn. Flyktingar kan göra att dessa orter lever upp igen, om kommunen och dess invånare klarar av ett bra och effektivt omhändertagande.

Vad tror du?

Green Valley Flyinge

Flyinge är en liten ort i Eslövs kommun, men den ligger bara en knapp mil norr om Lund och bara 5 km fågelvägen från de stora forskningsanläggningarna ESS och Max IV. Flyinge har en väldigt aktiv byförening, Flyinge Utveckling. De har fått medel från Region Skånes miljövårdsfond och Länsstyrelsen i Skåne och avslutade nyligen förstudien av projektet Green Valley Flyinge. De har högtflygande planer som det vore fantastiskt om de gick att genomföra, men som så ofta är det finansieringen som är den springande punkten.

Jag är så imponerad över deras målmedvetenhet och deras helhetstänkande. Och över att de också tänker rurbant:-) De utgår från energiförsörjningen på ESS, att där blir överskottsvärme i form av varmvatten. Genom att bygga en ”Green Trail” med överskottsvärme och också el, biogas mm kan man kombinera den med förarlösa fordon på samma sträcka. Man ser framför sig testbäddar av olika slag. Förutom det gröna  blir det en attraktion för besökare. Tankarna är rurbana.

”Genom Green Valley Flyinge skapar man sålunda en arena för att utveckla produkter och tjänster som gynnar samverkan mellan stad och land och knyter ihop det urbana med rurala i en ”rurban” struktur. ”

Flyinge Utveckling ser Green Valley Flyinge och Green Trail som en rurban struktur som kopplar ihop land och stad och är en tillgång i landskapet. På sidan 20 utvecklar man tankarna kring rurbanisering ytterligare.

I mitt ”förra liv” som politiker myntade jag ”Green Valley” och det är fantastiskt att se hur väl tankarna förvaltas hos Flyinge Utveckling. Trots att det är en liten aktör och att det är svårt att hitta finansiering hoppas jag verkligen att deras vision kan bli verklighet.

 

 

Varje plats har unika förutsättningar

Generellt verkar landsbygden ha ett kollektivt dåligt självförtroende. Service försvinner, man får inte bredband eller måste lägga ner många frivilliga timmar på att skaffa det, lantbruket har det svårt ekonomiskt. Samtidigt känner jag till många bygder där kreativiteten sprudlar, där man ordnar saker med gott självförtroende och sällan tänker eller agerar på ett negativt sätt. När jag tänker efter är det samma sak i tätorter och städer. Där varierar det också hur levande och dynamisk orten är. Varför det är så är ganska givet, det handlar så klart om människorna och om det finns pådrivande eldsjälar.

Det finns problem men av olika slag. Kanske är problemen till och med mer svårlösta i städerna? Att lösa trångboddhet, trängsel i trafiken och otrygghet med kriminalitet och våld är ju inte alldeles enkelt och görs definitivt inte av eldsjälar.

Problemen är alltså olika, men kanske ibland två sidor av samma mynt. Trångboddheten i staden motsvaras kanske av problem med vintertomma (eller helt övergivna) hus på landsbygden. Trängsel, buller och avgaser i trafiken i staden motsvaras kanske av bristande kollektivtrafik på landsbygden.

Samtidigt pratar samhället om innovationsstrategier, entreprenörskap, klimatanpassning, hållbar tillväxt. Min målbild är att den gamla klyschan ”Stad och land, hand i hand” blir verklighet! Därför har bloggen också den underrubriken. Genom att bygga mentala broar och hängrännor mellan stad och land kan samhällsutvecklingen bli hållbar. Frågorna måste ses i ett sammanhang, vilket kräver ett värderingsskifte hos beslutsfattare och näringsliv. Man måste inte planera antingen för det urbana eller för det lantliga, man måste göra både och och se samhällsutvecklingen som en helhet. Det urbana måste inte vara norm! Återkommer till detta i senare inlägg.