Etikettarkiv: hållbarhet

Ekosystemtjänster

Visste du att Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag att uppmärksamma värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster och dess betydelse för oss människor, under 2014-2017? Jag erkänner villigt att jag bara nyligen fick vetskap om det, men tycker att jag som troligen är mer samhällsintresserad än många andra borde ha vetat det tidigare. Rimligen är det bara en liten klick som är uppdaterade på detta och där behöver många hjälpas åt för att sprida kunskap om ekosystemtjänster.

Ekosystemtjänster kan vara stödjande (t ex fotosyntes), försörjande (t ex livsmedel), reglerande (t ex pollinering) eller kulturella tjänster (t ex rekreation). Läs gärna mer i den utmärkta skriften från Lunds universitet. Det är verkligen ett ämne som kopplar samman frågor kring stad och land och som har stor betydelse för samhällsutvecklingen.

Utdrag ur ovan länkade rapport från LU:s Centrum för miljö- och klimatforskning, sista sidan:

”Den ökande urbaniseringen leder till att städer breder ut sig över omgivande landskap, med förlust av jordbruksmark och naturmiljöer som följd. Ambitionen att städer inte skall breda ut sig leder i stället till att kvarvarande naturliga, obebyggda och övergivna miljöer inom städer får stryka på foten till förmån för förtätad bebyggelse och infrastruktur. Urbaniseringen går på så sätt ut över biologisk mångfald, vilket hotar både skyddsvärda arter och de ekosystemtjänster som gynnar människors välbefinnande. Att bevara, skapa och sköta naturmiljöer i städer kan vara ett effektivt sätt att förvalta både urban biologisk mångfald och ekosystemtjänster. ”

Det är möjligt att det här redan är självklarheter för samhällsplanerare, beslutsfattare och byggbolag, men tyvärr tror jag inte det. Ekosystemtjänster måste in som en övergripande del i beslutsprocessen och man måste hitta redskap att använda sig av egentligen ganska självklar kunskap. Stadsodling, inklusive biodling, är ett självklart redskap och det finns många andra.

Det har gjorts en global analys (Cities and Biodiversity Outlook) av vad ekosystemtjänster betyder och deras nyckelbudskap är:

  • urbanisering är både en utmaning och en möjlighet att hantera ekosystemtjänster
  • rik biologisk mångfald kan existera i städer
  • biologisk mångfald och ekosystemtjänster är ett kritiskt naturligt kapital
  • bibehållande av urbana ekosystem ökar människors hälsa och välbefinnande
  • urbana ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan begränsa klimatförändringarna
  • en ökning av biologisk mångfald kan öka säkerheten inom livsmedelsområdet
  • ekosystemtjänster måste integreras i stadsplaneringen
  • för att lyckas måste arbetet ske på flera fronter samtidigt,  i många olika sektorer och med många olika aktörer
  • städer är en arena/testområde för lärande kring en resilient och hållbar framtid
  • städer har stor potential att skapa verktyg för innovation och styrning och måste därför ta ledningen i arbetet för en hållbar utveckling.

Jag hoppas och utgår från att planerare och beslutsfattare förstår att detta måste göras i tätt samarbete med hela samhället och med städernas omland, det vill säga de små orterna och landsbygden. Det ömsesidiga beroendet måste tydliggöras!

 

 

Workshop om rurbanisering

”Social innovation ur ett rurbant perspektiv” hette en workshop som jag och kollegan Anna Ranger höll idag 25 november på Social Innovation Summit. Vi har ju själva inget ”facit” på hur man kan jobba med dessa frågor och tänkte att många kloka personer kan komma ett steg vidare. Om inte annat har vi ju lyft frågan.

Många är nyfikna på rurbaniseringsbegreppet, men det krävs en del arbete för att konkretisera tankarna. Att koppla det till social innovation känns naturligt, även om det är ytterligare ett begrepp som gemene man kan ha svårt att förstå.

Jag lyfte fram flera perspektiv på det rurbana, och det finns säkert fler. Odling är kanske det man lättast tänker på, och det har jag ju skrivit om ett flertal gånger. Användningen av jordbruksmark är ett annat perspektiv. Bioekonomi och cirkulär ekonomi, att avfall inte längre är i slutet av kedjan. Hur olika myndigheter och byggbolag ser på byggande, beroende på om det är i staden eller på landsbygden. Kopplingen till innovation, såklart. Att staden är norm och därmed har tolkningsföreträdet. Trygghet, är det tryggast i staden eller på landsbygden? Hållbarhet och helhetssyn är perspektiv som måste finnas med för att bygga broarna mellan stad och land. Det demokratiska perspektivet måste självklart vara med, delaktighet har betydelse för att kunna överbrygga klyftor. Antagligen finns fler perspektiv, men det var dem jag presenterade.

I själva ”workshoppandet” konstaterades att det behövs alternativa nyckeltal till de ”fyrkantiga” man normalt använder. Mjuka nyckeltal som t ex välmående och livsstil. Vilka behov ska lösas? Bryta strukturer och normer, lättare sagt än gjort.

En snabb sammanfattning av en bra workshop som gav mig mersmak.