Etikettarkiv: demokrati

Workshop om rurbanisering

”Social innovation ur ett rurbant perspektiv” hette en workshop som jag och kollegan Anna Ranger höll idag 25 november på Social Innovation Summit. Vi har ju själva inget ”facit” på hur man kan jobba med dessa frågor och tänkte att många kloka personer kan komma ett steg vidare. Om inte annat har vi ju lyft frågan.

Många är nyfikna på rurbaniseringsbegreppet, men det krävs en del arbete för att konkretisera tankarna. Att koppla det till social innovation känns naturligt, även om det är ytterligare ett begrepp som gemene man kan ha svårt att förstå.

Jag lyfte fram flera perspektiv på det rurbana, och det finns säkert fler. Odling är kanske det man lättast tänker på, och det har jag ju skrivit om ett flertal gånger. Användningen av jordbruksmark är ett annat perspektiv. Bioekonomi och cirkulär ekonomi, att avfall inte längre är i slutet av kedjan. Hur olika myndigheter och byggbolag ser på byggande, beroende på om det är i staden eller på landsbygden. Kopplingen till innovation, såklart. Att staden är norm och därmed har tolkningsföreträdet. Trygghet, är det tryggast i staden eller på landsbygden? Hållbarhet och helhetssyn är perspektiv som måste finnas med för att bygga broarna mellan stad och land. Det demokratiska perspektivet måste självklart vara med, delaktighet har betydelse för att kunna överbrygga klyftor. Antagligen finns fler perspektiv, men det var dem jag presenterade.

I själva ”workshoppandet” konstaterades att det behövs alternativa nyckeltal till de ”fyrkantiga” man normalt använder. Mjuka nyckeltal som t ex välmående och livsstil. Vilka behov ska lösas? Bryta strukturer och normer, lättare sagt än gjort.

En snabb sammanfattning av en bra workshop som gav mig mersmak.

 

 

Jordbruk i staden?!

Funderar mycket på stadsbruk som börjar bli en trend. Det benämns lite olika, vissa säger stadsodling, andra stadsjordbruk, medan jag tycker att stadsbruk är det mest logiska. Det heter ju jordbruk, skogsbruk, lantbruk, vattenbruk.

För en månad sedan var jag på en konferens i Växjö: Refarm Europe. Mycket intressanta diskussioner och perspektiv, alltifrån odlingar i pallkrage mest med syfte att samla de boende i ett område till högteknologiska och kommersiella lösningar i moderna växthus. Arrangörerna, Miljöresurs Linné, arbetar nu för att starta ett nätverk kring stadsbruk. Information om konferensen finns på deras hemsida. Jag tycker att särskilt Håkan Sandin från SLU Alnarp hade ett intressant pass kring de kommersiella möjligheterna och med fokus på ny teknologi. Peter Eriksson, EU-parlamentariker för MP, och Niklas Wennberg, stadsjordbrukare i Göteborg, presenterade en Rapport som var själva grunden till konferensen. Tyvärr har jag inte lyckats hitta en länk till hela rapporten, men jag har den i tryckt form.

Jag ser ett behov att analysera och få en överblick över allt som händer kring stadsbruk. Är det hightech som inomhusodling och cirkulär odling av grönsaker och fisk som är framtiden? Är det odling som metod för att uppnå integration och demokrati som är målet? Kan stadsbruk kompensera byggande på åkermark, som t ex i området Brunnshög i Lund? Är stadsbruk till för att restauranger ska kunna servera närproducerade grönsaker efter säsong, som i sin tur skapar dragningskraft på matturister? Är stadsbruk en konkurrent till lantbruket, eller är stadsbruk lantbrukets ambassad i staden? Jag tror förstås att stadsbruk kan vara allt detta och tror också det vore bra om någon myndighet eller lärosäte kan skaffa sig en överblick. Kanske för att styra i viss mån, men jag tror man måste vara väldigt försiktig så det inte blir klåfingrighet från kommuners och myndigheters sida.

SLU Alnarp tog för några år sedan fram några reflektioner om stadsodling och nyligen skrevs en uppsats på samma lärosäte om stadsodling ur ett kommunalt perspektiv. Material saknas alltså inte för att kunna göra en överblick. Att Reform Europes rapport innehåller en ambition att skapa världens första standard för stadsjordbruk är värd att analyseras. Jag är definitivt ingen vän av standarder och byråkrati, blir snarast oroad av det och tror det riskerar att hindra eller försvåra en positiv utveckling inom området.

Vad har du för tankar kring stadsbruk? Skriv gärna kommentarer eller skicka ett inlägg till mig.

Oändliga möjligheter

Det har pratats mycket om stad och land de senaste månaderna. Känner att fler och fler tänker i de här banorna, att något är på gång. Men liksom jag är många famlande, hur gör vi något konkret för att bygga broar? Det krävs samarbete över sektorsgränser för att hitta nya lösningar och möjligheter för landsbygden och staden. Näringslivet behöver engagera sig, självklart det offentliga, även universitet och högskolor. Denna trio kallas ofta Triple Helix. Men nu gäller det att koppla på två ”sektorer” till: civilsamhället och enskilda eldsjälar, då blir det Penta Helix.

Ambitionen är att den gamla klyschan ”Stad och land, hand i hand” ska bli verklighet. Det ger en hållbar tillväxt och en positiv samhällsutveckling, något som de flesta säger sig förespråka men alltför få har konkreta lösningar på. Det pågår mycket arbete kring landsbygdsutveckling, hållbara städer, social innovation, grön tillväxt, livsmedelsproduktion och -förädling samt demokratiutveckling. Hur hittar vi brofästena att bygga broar på? Steg ett är att se möjligheterna och försöka synkronisera olika projekt och utvecklingsarbeten som pågår isolerat för varje enskild del. Projektifiering är en fara i detta arbete, liksom ett stelbent innovationssystem. Det finns många fond- och projektmedel att söka, men ofta är de uppdelade i stuprör och det blir svårt att hålla blicken mot målet när man drunknar i stuprörsarbete.

Jag har mött många det senaste halvåret som är genuint intresserade av dessa frågor. Frågan är, hur fångar vi intresset och kanaliserar det i något som blir mer än vackra ord? Många gör ett fantastiskt arbete i sina stuprör, men hur fixar vi hängrännorna/broarna för högre utväxling i arbetet? Kom igång, delge dina synpunkter!